ølbrygging

Jag är på besök hos vänner i Norge tillsammans med familjen. Vi hälsar på Heidi som är en vän som jag lärde känna genom musikgruppen Alphaville redan på slutet av 1990-talet. Hjemme hos Heidi bor även hennes dotter Kristina och hennes man, Morten. Jag lärde känna Morten vid ett besök i Paris förra året. Redan då “connectade” vi och när vi umgicks under vistelsen i Paris framkom det att vi hade många lika intressen.

Morten har under snart 3 år bryggt egen öl och han har tillsammans med några likasinnade vänner bryggt närmare 40 matchar till dags dato. Jag har på senare tid blivit mer och mer intresserad av att också prova, så jag lyssnade med stora öron, när jag under vistelsen fick processen förklarad för mej. Jag fick även förmånen att prova 3 olika sorters öl, veteöl (trollweiszen), en mörk ale och en stout (russhian imperial stout).

IMAG1035

Gemensamt för samtliga öl jag smakade (kanske mer än smakade förresten) var att alla hade stor karaktär. Den mörka stouten hade otroligt mycket smak, men bitterheten tog ändå inte överhanden. De kändes väl balanserade och även för mej som är en enkel öldrickare, där Hof är favoriten tyckte jag smakerna var lätta att tycka om. Och dessutom är det ju utrulig kul att brygga sin egen öl. På hemmaplan har jag en vän, Christian, som också brygger öl, och jag har även fått smaka hans öl. När jag kommer hem skall det bli spännande att diskutera mer om hans tillvägagångssätt överensstämmer med Mortens. Jag kan säkert lära mycket av båda “ölmästarna” och kanske gör även jag slag i saken och försöker brygga egen öl. Morten erbjöd mej att vara med nästa gång han brygger öl – för det är genom att prova och vara med i processen som man lär sig. Låter spännande.

Morten berättar att man skall köpa en startset som ofta säljs komplett. Startsetet centrala detalj är en stor “gryta” på 60 liter med tappkran som i botten har en värmeplatta, så att man kan få upp rätt temperatur. Så här kan den se ut.

Skärmavbild 2015-02-13 kl. 14.02.57

Det första man gör är att mäta upp vatten till ölen, exempelvis Troll Wiezen som Morten tar som exempel. Man tar då 27,6 liter vatten. Värmer vattnet till en högre temperatur än den man skall starta och mäska med (typ 73-75 gr). Detta för att när man tillsätter den rumstempererade malten (5 kg pilsnermalt 5 kg vetemalt och 600 gram cara pilsnermalt) sjunker temperaturen till lämplig mäskningstemperatur, 66 grader. Ett misstag som Morten och hans kompisar gjorde var att från början ha malten i ett garage med lägre temperatur, vilket gjorde att temperaturen skönk för mycket när malten tillsattes vilket förlängde mäskningstiden eftersom dom då var tvungna att värma upp vätskan till rätt temperatur. Mäskningen pågår mellan 60-90 minuter beroende på vilken öl man brygger. Under mäskningen lakar malten ut i vattnet.

Parallellt med denna process värmer man upp ytterligare 41 liter till 76 grader som successivt tillsätts i kärlet där malt och vatten står och drar. Detta sker först när mäskningen är klar och man börjar tappa av i botten av “grytan”. Här är det otroligt viktigt att inte malten torkar ut, utan man måste hela tiden tillsätta tillräckligt med vatten så den håller sig “öppen” och inte sluter sig och kollapsar i ett “geggamoja” träsk. Då är det kört. Då får man inte längre ut någon smak. Man tar det försiktigt när man häller i vattnet, häller det i ett tråg exempelvis, så det inte bildas tunnlar i mäsken av vattenstrålen. Denna process kan ta upp till 1 timme. Vätskan som kommer ut kallas vört. Bilden visar på hur Morten gjorde i somras.

20140624_120141

När allt vört är tappad rengörs kärlet och vörten hälls i detsamma och vätskan kokas upp. Det tar omkring 1 timme för vätskan att komma upp i kok och sedan tillsätts den första humletypen (bitter) som skall kokas med i ca 90 minuter. Efter att vörten kokat i 60 minuter tillsätts ytterligare 1 typ av humle, smakhumle. Och sedan endast de 10 sista minuterna tillsätts humletyp 3 som kallas aromahumle och det är till för att ge en totalupplevelse av drycken. Aromahumlen ger karaktär till doften som annars skulle vara ganska neutral. Önskar man en egen personlig twist på ölet, kan man även de sista 10 minuterna tillsätta exempelvis torkat apelsinskal, koriander, stjärnanis, kanel, nejlika och andra aromatiska torkade örter som går mot det söta.

När allt detta är klart skall man omgående kyla ner vätskan till under 25 grader för att avsluta processen och till detta behöver man en kylare som man kör vätskan igenom. Se bilden nedan.

IMAG1255

När man häller i “vörten” i jäshinkarna är det viktigt att man  låter vätskan få en rejäl fallhöjd så det riktigt plaskar i spannen. På detta sätt så syresätts vörten bra och jäsprocessen har större möjlighet att komma igång på allvar.

Innan jäsprocessen sätts igång mäter man sockerhalten i drycken med en hygrometer för att få ett värde, i exemplet med veteölen är ingångsvärdet 1,049 og (original gravity) När jäsningen är klar mäter man återigen för att få ett nytt värde (final gravity) och på så sätt kan man räkna ut hur mycket socker som omvandlats till alkohol.

Man kan även med fördel röra rejält i hinken för att ytterligare syresätta vätskan och sätta fart på jäsningen. Öljäst tillsätts jäskaret under omrörningen. Och sedan är det bara att sätta på locket och jäsröret och låta vörten stå och jäsa i ca 1-2 veckor i 18-19 grader. När det slutat bubbla är det klart.

Det sistnämnda imponerade på mej – coolhetsfaktorn var hög

Efter detta skall det omtappas på ett lagringsfat av aluminium eller tappas på flaska. Tappar man på flaska skall även socker tillsättas för att få kolsyra. Detta gör man genom att koka en sockerlag, tänk ca 1 g socker/liter öl. Väljer man att lagra ölen på aluminiumfat må man använda sig av en kolsyrepatron. Det sistnämnda imponerade på mej – coolhetsfaktorn var hög. Då ser man så här förnöjd ut när man serverar goda vänner den härliga brygden.

bild 4

 

För att kunna lagra ölen på ett bra sätt under en längre period behöver man uppnå ett tryck på ca 1 bar i aluminiumflaskan. Morten har låtit ölen vara på fatet i 18 månader utan försämrad kvalité, snarare har den blivit ännu godare.

bild 1

bild 3

Advertisements

One thought on “ølbrygging

  1. Pingback: Ferie i Norge | joachim hollander

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s