Vad vore Passion för mat utan Ernst?

Jag vet redan nu när jag börjar skriva, att detta inlägg som handlar om matmässan Passion för mat i Göteborg kommer innehålla mycket kring ett jätteviktigt möte för mej. Jag har nämligen äntligen träffat min stora “idol” Ernst Kirchsteiger och snackat lite om livet och vad där hör till. Jag ryser av välbehag när jag skriver dessa rader. Men innan jag gottar ner mej och skriver mer om detta känsloladdade möte, är det mycket mer jag vill berätta om. Saker som jag och Eva-Lena upplevde på mässan som jag personligen besökte för fjärde gången. Alltså, om du som läser känner att du inte har tid för tillfället, välj ett annat tillfälle att läsa för nu kommer orden och känslorna flöda obehindrat och inlägget kommer bli låååååångt. Om du har tid. Välkommen hit – Benvenuto qui.

Jag har varit rejält förkyld i veckan, så det var inte annat än jag befarade att denna dagen inte skulle bli av. Men gudarna var nog med mej och tyckte det var synd att jag skulle missa mässan, så på lördagsmorgonen vaknade jag utan huvudvärk och näsan rann bara lite lagom. Även Ulf som skulle med på mässan var förkyld i veckan, men gudarna var goda mot honom också. Vid detta besöket på mässan var vi flera passionerade människor som ville uppleva sjysst och bra mat tillsammans. Carola och Mattias Cedcrona var med. Ulf och Malin var med och min härliga fru Eva-Lena var med. Vi var alltså 6 personer som skulle umgås och uppleva mat och dryck tillsammans under flera timmar. I min värld finns det inte mycket som slår en sådan kombination.

Vad ville jag då personligen få ut av mässan denna gång? Jag börjar ju få lite erfarenhet av hur mässan är upplagd. Därför kunde det vara på plats med lite planering och struktur tänkte jag. Det var dock något som snart sattes ur spel eftersom mat- och dryckesmöten under dagen gjorde att min passion tog överhand och då är det inte lätt att hålla tillbaka känslorna och hålla sig till det planerade schemat. Men det är ju det som är härligt, att ge sig hän och uppleva mat och smaker. Och att denna gång få dela denna upplevelsen tillsammans med 5 andra matnördar, det är äkta kärlek det. Känslan över att se någon av medupptäckarna skina upp över en smaksensation i munnen samtidigt som jag upplever samma sak, det är svårslaget.

Om jag nu i detta inlägg skall försöka begränsa mej till de största och viktigaste händelserna under dagen så skulle dagen kunna se ut på följande sätt, där inte punkt 1 är det viktigaste, utan snarare ligger kronologiskt över dagen:

Att fota sig med Ulf Wagner och Leif Mannerström

Ofta känner jag mej inte helt bekväm med att fota mej tillsammans med personer som betyder något för mej. Jag känner också att det i sociala medier ofta är en jäkt, stress och strävan över att få fota sig tillsammans med kändisar av olika slag. Ibland spelar det mindre roll för personen som vill ta foton, vem kändisen verkligen är och vad kändisen står för. Det viktiga är att bli fotad tillsammans med en kändis. Detta är något som jag inte vill skriva under på, personen som jag vill bli fotat med skall betyda något för mej annars kan det kvitta. Hur som helst. Idag så hade jag känsla i kroppen att jag ville bli fotad tillsammans med någon av de största legendarerna. Det kändes lite pirrigt, men samtidigt naturligt att gå fram till Leif och senare Ulf och säga några ord om vad de betytt och sedan be att få bli fotad tillsammans med dem. Det kändes äkta för mej och Leif Mannerström tog mej till och med i hand (han hade ett fast handslag) och tackade.

Champagne inkl Taittinger

En höjdpunkt på mässan är alltid att stanna och prata med representanterna på X-wine. Dom är alla så kunniga, engagerade och personliga. X-wine är en vinimportör som importerar viner från Italien och Frankrike och dom fokuserar på små personliga vingårdar, där många jobbar med ekologiskt eller till och med biodynamisk odling. Det jag även gillar med X-wine är att dom arrangerar vinprovningar som håller hög klass, men inte är högtravande på något sätt. Man känner sig inte okunnig i deras sällskap utan dom guidar och lär ut på ett opretentiöst sätt.

Det som inte är så bra med X-wine är att dom har börjat samarbeta med en ny gård och även ta in Champagne. När jag skriver att det inte är bra, så syftar jag på att min plånbok nog inte kommer må så bra av detta. Representanten från X-wine fick mej att äntligen förstå och uppskatta det här med Champagne. Jag har tidigare endast känt att Champagne är ett onödigt dyrt alternativ till Cava eller Prosecco. Nu förstår jag de, framförallt kvinnliga bekanta som sagt sig bara gilla Champagne och att det “får gå” med en Prosecco – i nödfall. Bubblorna i Champagne virvlar runt i munnen och det blir aldrig tungt och faller platt som mousserande vin gör och det ger en otroligt angenäm känsla och välbefinnande i hela kroppen. Jag är såld, det är bara att erkänna. Men det tog mej 46 år av mitt liv att förstå. Visst är det komplext.

När jag nu och hela livsnjutar sällskapet på 6 personer började dricka Champagne från tidig timma, tvekade vi inte när Ulf Wagnér från köksskolans scen, deklarerade att Taittinger Champagne är hans absoluta favorit. Vi sökte likt yra höns efter vinimportörern som marknadsförde Taittinger Champagne och till sist hittade vi dem, glada i hågen och sugna att prova öven denna Champagne. Hur den smakade? Köp den och prova själv en onsdagskväll 😉 Skämt åsido gällande pris på Champagne. Men sanningen är den att jag hellre delar en flaska Champagne tillsammans med några väl valda vänner som uppskattar den, än att dricka sig småberusad på sämre viner. Slutnotan blir troligen nästan densamma, men välbefinnandet otroligt mycket större med Champagne. X-wines Champagne förövrigt är otroligt god och mycket prisvärd.  Den kostar frrån 249 kronor/flaska.

Höganäs Saluhall och Tomatmarmelad

Till in stora glädje var även Höganäs saluhall representerade på årets mässa. Denna helt fantastiska saluhall som vi upptäckte för något år sedan när vi var och besökte Kullahalvön med familjen. Kvalité och matestetik på absolut högsta nivå. Om du klickar här får du läsa allt om min “love at first sight upplevelse”. När vi närmade oss montern blev jag lite extra exalterad när jag tänkte på en tomatmarmelad som min yngsta dotter Céleste har blivit helt tokig i. Kunde det vara så att Saluhallen hade tagit med sig denna speciella marmelad till mässan. Jag hade tur, visst var den med.

Olivolja och Kaffe från Poggio

På mässan träffade vi John och hans föräldrar som driver en liten gård mellan Siena och Arezzo i Toscana. Dom säljer en gudomligt god olivolja och importerar även ett kaffe som dom själva varit med om att ta fram. John berättar att det gick ganska fort i köpet av gården och att hans mor hade sagt att hon gärna ville ha en liten gård i Toscana. Några olivträd hör väl till hade hon tyckt – och det slutade med att hon fick över 100 olivträd. Kanske inte vad hon tänkte från början, men vi konsumenter kan skatta oss lyckliga över hus köpet. Nu kan vi köpa personlig och god olivolja med karaktär.

Jag och Eva-Lena gillar Toscana så mycket och har besökt trakten några gånger. Lite av en dröm för mej har i flera år varit att vara med om en olivskörd någon gång. Att komma ner och hjälpa till och lära mej mer, och insupa atmosfären på den toscanska landsbygden och höra syrsorna spela nästan öronbedövande. Och sedan på kvällningen dricka några glas Chianti Classico och äta middag efter en hård dags arbete. Det är lycka för mej. Men jag är ödmjuk inför böndernas engagemang och förstår att det romantiserande bilden av Toscana som jag har, inte alltid är sann. Men jag vill ändå behålla den bilden. Jag tog tillfället i akt och frågade om dom behövde hjälp med olivskörden någon gång och frun i huset svarade, visst kan det bli aktuellt. – Men du måste höra av dej innan du kommer så vi vet. Jag lovar, det gör jag. Kanske, kanske kan det bli verklighet.

 

Möte med Ernst

Plötsligt hör jag den oväntade nyheten samtidigt som jag sippar på ett glas rosé och lyssnar till Mannerström på scenen. – “Ernst är här på mässan, vi gick förbi honom förut. Har Ni inte sett det? Han har en monter härborta”. Jag kan inte tro att det är sant, hjärtat slår fortare och jag blir lite yr av bara tanken att få träffa Ernst. Det är faktiskt lite overkligt.  Jag är nog en av de största fans som Ernst har i vårt avlånga land. I alla fall den största manliga beundraren.

Ernst berättar att det i början av hans mediakarriär var mest kvinnor som var intresserade men att det genom åren blivit fler och fler män som inspirerats av honom, vilket han är väldigt glad över. Jag är alltså inte så unik, det finns fler män som inspireras av honom. Till och med män som erkänner att dom inspireras av honom. Det kanske finns hopp för svenska män trots allt – även om kanske svärfars generation är förlorad 😉

Allt känns så självklart. Vi står där alla 6 och pratar med Ernst och det känns så enkelt, så naturligt, så rätt. Han delar med sig av historier om livet. Om hans fru Ulla och att han älskar sin hemtrakt. Jag berättar att jag och min fru ofta får försvara honom, när speciellt manliga bekanta tvivlar på att det är han som är navet och idésprutan i TV programmen. Dom påstår sig veta att det inte är Ernst som kommer med alla idéer, utan det är alla hans medhjälpare som gör jobbet. Visst behöver man medhjälpare, man kan ju inte göra allting själv och ha kunskap om allt – men vi hävdar med bestämdhet att det är Ernst som är hjärnan och förresten även hjärtat i programmen på TV. Ernst skrattar glatt åt min berättelse och säger med värme att dom kan tro vad dom vill. I april, replikerar han, kommer det sändas en programserie från mitt älskade Toscana (återigen samma intresse som oss) där jag i första programmet börjar måla en tavla som följer med i hela programserien. Och jag tycker den blir ganska bra, säger han. Det kan du berätta för dem som tvivlar! Och visst är det fantastiskt att en människa kan röra upp så många känslor. Även den skara som inte gillar hans stil, har ändå en stark åsikt om honom. Det ser jag som något positivt – han berör. Precis som denna stund berör mej och hela min skara av medresenärer.

Det är saker som Ernst bubblar om, saker i livet, saker som han anser är viktigare än andra som gör att jag på allvar blir tårögd. Han är bara så rätt. Om det nu är möjligt, gillar jag honom ännu mer efter detta mötet. Tack för all din inspiration!

    

De flesta bilder från detta inlägg är tagna av min vän Carola. Hon fotar så man gråter av lycka. Du är bäst Carola och jag är så glad över att jag får använda dina bilder på min blogg. Hon driver bloggen RoomofKarma och har också skrivit om mässan. Besök henne gärna.